Hennes hjärta slog hĺrdare för varje sekund
Skalet höll emot som aldrig förut
En vägran till var allt detta har sin grund
Skalet höll emot men stora bucklor buktar ut
Inte nu, kanske senare och aldrig förut
Som en blomma som aldrig slagit ut
Om en längtan som aldrig fött ett beslut
Om en längtan som aldrig tagit slut
Med fötterna sĺ lĺngt under markytan
Och ändĺ bärare av ett rotlöst hjärta
För svĺrt att ta sig upp och ändĺ veta
Att skönhet kommer ur smärta
Och jag önskar jag kunde dra dig upp därifrĺn
Men ingen annan utom den ende kan
Och jag önskar jag kunde dra dig upp därifrĺn
Min tunga kan aldrig klä i ord att min lĺga är sann
Och jag ska aldrig mer vara rädd att visa mig vek
Aldrig mer med hot försöka bevisa min kärlek
Sĺ lĺt dig träffas i hjärtat lĺt det blöda
Om jag kunde skulle jag ta tillbaks de ord som var döda
Om hans liv fick bli din föda
Om ditt hjärta fick blöda
Försök inte vinna tid
För jag ser ingenting av den varan
Trots att jag kommer att stĺ kvar där jag är
Vilket val du än tar
Stĺr jag kvar
Möt mig vid fridsfurstens fötter
Jag har ingenting utom det som är mina rötter
Möt mig pĺ knä framför hans fötter